Reportage från resa till Clas Ohlsons centralllager och Hildasholm

Clas Ohlson

Vi var 33 Aktiva Seniorer som samlades vid Resecentrum den 14 september för avfärd mot Insjön. Vid framkomsten till distributionslagret möttes vi av tre guider. Först fick vi information om att företaget startades 1918 som postorderfirma i Insjön. Nu har företaget försäljning och service i Sverige, Norge, och Finland, med butiker och e-handel som ständigt växer.

De delade upp oss i grupper och visade runt i de olika hallarna. Alla  artiklar distribueras från detta lager. Vilket har inneburit att de har behövt bygga ut i flera omgångar, för att få plats med allt. Vi fick titta in i de två  kranhusen som är  helt datoriserade, det ena som är 30 meter högt och det andra 44 meter. Kranen flyttar sig med 3 m per sekund eller 6 m per sekund mellan hyllorna. Det är en fantastisk logistik som är uppbyggd med band som transporterar beställda varor i olika system och självgående truckar som kör fram och tillbaka i speciella gator. Även personal som plockar i de olika lådorna utifrån beställningar. Det går inte att beskriva denna verksamhet den måste ses.

Nästa gång vi köper något från Clas Ohlson får vi tänka på vad som ligger bakom varje vara.

Bussen tog oss sedan till en god  lunchbuffé på Moskogens restaurang.

Hildasholm

Läkaren och författaren Axel Munthe gifte sig i maj 1907 med Hilda Pennington Mellor i London. Han var nitton år äldre än sin maka. Bröllopsresan gick till Sverige och Siljansbygden som var Axels favoritlandskap i hemlandet. Hilda tyckte också om bygden och ville ha ett sommarhus här. Stengården som huset hette först, stod klart 1911, då hade makarna fått två söner. Hilda tillbringade somrarna här med sönerna medan Axel verkade som läkare i Paris och Rom. Senare även på Capri och villa San Michele. Hans mest kända patient var kronprinsessan Viktoria. 

Hilda var mycket intresserad av trädgårdsskötsel och anlade flera olika planteringar vid huset. Vilka har återskapats nu. Teater, konst och musik ingick även under deras vistelse på Hildasholm varje sommar. Hildasholm drivs idag som en stiftelse.

Text Liselotte Boberg, foto Björn Carlsson

Reportage från promenad i Rottnebyskogen 22-09-08

Vid parkeringen till Rottnebyskogens naturreservat mötte 16 Aktiva Seniorer och en liten svart hund upp för att gå en skogspromenad på ca 3 km. Vi passerade vindskyddet ”Hosjökojan”. Promenaden avslutades med en gemensam fika på rastplatsen ”Ängen” ovanför Rottneby Herrgård.

För inbjudan till promenaden svarade Göran och Gunhild Eriksson

Text och foto Göran Eriksson

Reportage från resa till Ängelsberg och Oljeön den 18 maj 2022

I strålande solsken och försommargrönska lämnade 39 Aktiva Seniorer Falun. Mats styrde vår avfärd med buss mot Ängelsberg.

Första stopp och en kopp kaffe på Nya Serveringen i Ängelsberg. Därefter  en kort promenad ner till färjan Petrolia och skeppare Håkan och våra guider Eva-Lena och Tomas för överfart till Barrön (Oljeön), världens äldsta bevarade oljeraffinaderi.

En osannolikt galen idé fick Pehr August Ålund om att starta ett oljeraffinaderi i Bergslagen. Detta var under en tid då det inte fanns någon elektricitet utan det var fotogenlampor som gällde. Han gjorde en del experiment och drabbades även av explosioner innan han byggde sin fabrik ute på ön 1875.

Råoljan kom med fartyg från Pennsylvania i USA, omlastades och fraktades på Mälaren och Strömsholms kanal. Det var främst framställningen av fotogen som var den eftertraktade varan och togs fram med den tidens högteknologiska kunskap.

Oljeraffineringen upphörde 1902 men de fortsatte att tillverka lysolja, vapenfett, läderolja och fotogen fram till 1927. Oljeön är idag ett museum och ägs av Preem men visningarna sköts av Fagersta kommun. Guiderna var mycket pålästa och kunde överföra sin kunskap till oss på ett mycket positivt sätt. 

Nu var vi alla hungriga och det smakade bra med lunch på samma ställe som vi fikat. Bra mat och trevliga lokaler med fantastisk utsikt ut mot sjön.

Vi hann även stanna vid Engelsbergs Bruk, som är ett världsarv, innan vi åkte vidare.

I Norberg stannade vi på Elsa Andersson konditori, för eftermiddagskaffe med deras specialitet, tangobakelse, god och gräddig. Konditoriet är återuppbyggt efter branden 2015 och har återskapats i samma stil som tidigare.

Nu vände vi hemåt med mätta magar och hjärnan full av intryck.

Tack alla deltagare för vår härliga dag.

Text: Lise-Lotte Boberg, foto Klaus Nylund

Reportage promenad på Myrans natur- och strövområde 2022-05-12 

12 Aktiva Seniorer och en hund hade mött upp för att tillsammans i ett stundtals soligt och blåsigt vårväder promenera ca 3 km på Myrans natur- och strövområde. Promenaden hade planerats av Göran och Gunhild Eriksson. 

Samling
Hur ska vi gå? Gunhild visar
På väg uppför ”Pulkabacken”
Myrorna vaknar och börjar sitt arbete.
Fika och samvaro på ”Kullen med tallen”
Utblick från fikaställe och baksidan på Mångfaldsbacken.

Mångfaldsbacken är en kulle som byggts på området. Här kan backsvalor bygga bon i branten, sandlevande bin kan gräva yngelkammare och blommande växter erbjuda pollen och nektar till många olika insekter. 

Det var en uppskattad promenad. Några deltagare hade inte promenerat på området tidigare

Text och foto: Göran Eriksson

Reportage från besök hos Rolf Ericson Bil 3 och 4 maj 2022

Den 3 och 4 maj gjorde 22 Aktiva Seniorer guidade rundvandringar i Rolf Ericson Bils nya anläggning på Kolonnen. Vi blev guidade av Ola Rylander som jobbar med försäljning av personbilar mot företag. 

Vi började i bilhallen där Ola Rylander gav oss bakgrunden till Rolf Ericson nya anläggning på Kolonnen.  

Historien om Rolf Ericson Bil startade 1953 då Falu Motor byggde sin anläggning i Haraldsbo för försäljning och service av Volvobilar. I samband med att Falu Motor köpte Jacobsons Bil i Borlänge gjordes namnbyte till Rolf Ericson Bil.

Anställda i bolaget Rolf Ericson Bil på anläggningarna i Falun och Borlänge är ca 120 personer. Koncernen Rolf Ericson Bil har totalt ca 220 anställda. I Mora äger koncernen Rolf Ericson Lastvagnar och Bussar.  

Att få bygga något nytt i Falun har varit Rolf Ericsons stora önskan ända sedan 1992 då Lugnetleden byggdes inför skid-VM i Falun 1993. Anläggningen i Haraldsbo kom då vid sidan om trafik förbi Falun. 

2016 gick önskan i uppfyllelse då Rolf Ericson fick möjlighet att förvärva ett markområde på 50 000 m2 från Försvarsmakten på Myranområdet. Marken hade då sanerats på föroreningar och ammunition från tiden då militärens skjutövningar skedde där.

En ultramodern bilanläggning kunde då projekteras. Resultatet blev en anläggning som består av flera huskroppar och stationer. På området finns biltvätt, bensinstation, bilhall, serviceverkstad, däckcenter och skadecenter. I augusti 2020 stod byggnaden bilhall och serviceverkstad klar. Biltvätt och bensinstation 2017. Däckcenter och skadecenter 2019. 

Ledorden vid byggandet av anläggningen har varit hållbarhet och bra arbetsmiljö. På taken finns 669 solpaneler vilket gör Rolf Ericson till näst största innehavaren av solpaneler i Falun. Den största är Falu Energi och Vatten.  Lokalerna värms upp av fjärrvärme respektive kyls av fjärrkyla. Glasfasaderna på byggnaderna är optimerade för att ge gynnsamma ljusförhållanden för medarbetarna. Ljudabsorbenter håller akustiken på en hälsosam nivå. Rolf Ericsons bilanläggning på Kolonnen är en av norra Europas modernaste anläggningar.

Rolf Ericson Bil är återförsäljare av Volvo och Renault samt Dacia. Volvo respektive Renault bestämmer färg och utformning av försäljningslokalen. Här är vi i Volvodelen

Och här är vi i Renaultdelen. Notera att här är golvet svart. 

Här har vi kommit in i serviceverkstaden. Här fick vi se hur en modern bilarbetsplats kan ordnas. Varje servicetekniker har en egen arbetsplats med det som behövs lätt tillgängligt, moderna billlyftar, rent, låg ljudnivå och behaglig temperatur.

Här har vi kommit till reservdelslagret. Borta är forna tiders lagerhyllor. Här handlar det om ett datorstyrt ”höglager”. På bilden till vänster ”beställs” en reservdel via datorskärmen. På bilden till höger har roboten plockat fram den beställda delen, se lådorna som kommit fram längst ned.

Här är vi på väg till byggnaden Däckcenter och Skadecenter. Här får Rolf Ericson Bil bestämma själva. I princip är alla fabrikat välkomna till denna byggnad. 

Däck i höga och långa rader i däckhotellet

Däckcenter byter och förvarar kundernas däck för de som så önskar. Däckhotellet har en kapacitet för att förvara däck till 4 000 bilar, dvs 16 000 däck. I nuläget finns däck till ca 2 000 bilar. 

Nu har vi kommit till Skadecenter. I Skadecentret repareras krockskadade bilar. Även här har skadeteknikerna en egen arbetsplats med den utrustning de behöver. Utsug finns vid varje arbetsplats som suger ut svetsrök och slipdamm. Även här är det ren luft och behaglig temperatur. 

Skadecenter är ett auktoriserat Skadecenter för Volvo, Renault, Dacia, BMW och Mercedes. Skadecenter samarbetar med samtliga försäkringsbolag så även andra fabrikat kan repareras. 

På skadecentret finns plåtverkstad, lackering och allt som krävs för att reparera och färdigställa en krockskadad bil så fort som möjligt. 

I samma lokal som den krockade bilen repareras finns ”lackbox” till vänster på bilden och ”torkbox” till höger på bilden. Efter lackering går bilen tillbaka till teknikern utan att behöva lämna lokalen. 

Rundvandringen avslutades med att vi blev bjudna på kaffe.

Min reflektion är att det var ett givande och intressant besök som jag tror att flera instämmer i.  

Text och foto: Göran Eriksson

Reportage månadsmöte 25 april ”Fäbodliv”

Victoria Törnqvist berättar om hur livet på en fäbod kan vara

Vid Aktiva Seniorers aprilmöte gästades vi av författaren och hantverkaren Victoria Törnqvist, som berättade utifrån sin bok ”Eldsjälar i utmarken”

Inledningsvis läste hon en vacker dikt och visade sedan ett mycket vackert bildspel med kulning i bakgrunden av Jennie Tideman Österberg och olika citat och tankar från fäbodbrukare.

Victoria sökte 1993 till Prästbodarnas fäbod och fick där lära sig allt från grunden, hur mycket arbete livet på fäboden innebar. Hon återkom till fäboden under flera år och blev så intresserad av alla berättelser och möten med människor och djur på fäbodarna att hon ville skriva en bok. Åkte därför runt till ett 40-tal fäbodbrukare i Dalarna och samtalade. Det tog henne fem år att färdigställa boken.

Victoria berättade från många händelser som hon upplevt och även djurens klokhet och längtan till den frihet de har på skogen. 

Fäbodbruk borde få komma med på UNESCOs Världsarvslista.

Victoria avslutade med en stämningsfull egen skriven dikt.

Vi gick hem med en skön känsla i sinnet efter denna föreläsning.

Gå gärna in på Victorias hemsida HÄR.

Bilder från Victoria Törnqvists bok ”Eldsjälar i utmarken” samtal med fäbodbrukare i Dalarna på 2000-talet
Victoria Törnqvist har även skrivit barnböcker, som
om den egensinniga och busiga kossan Tjärna

Text Lise-Lotte Boberg foto Klaus Nylund

Reportage från promenad 11 april 2022

I ett vackert aprilväder var vi tio Aktiva Seniorer som hörsammat inbjudan till en vårpromenad. Vi samlades på Willys parkering i Britsarvet och gick en del av Hälsans Stig runt Östanforsån. 

Text och foto Göran Eriksson

Reportage från besök på Mentalvårdsmuséet i Säter 7 april 2022


Warning: Undefined array key "file" in /home/aktivase/public_html/wp-includes/media.php on line 1676
Mentalvårdsmuséet

Torsdagen den 7 april 2022 var vi 13 Aktiva Seniorer som besökte Mentalvårdsmuseet i Säter.  Där tog Lars Andersson Schaar, som är verksamhetsutvecklare för museet, emot oss och berättade historien om Säters sjukhus och visades oss runt i museet.  

Museet är beläget i en vårdenhet där 20 kvinnor vårdades. Man var mån om att skapa en omsorg med det bästa samtiden hade att erbjuda. Takhöjden är fyra meter ett rikligt ljusinsläpp och det finns el, vatten, vård och mediciner. Bottenvåingen bestod av dagrum, sovsal och behandlingsrum. Högst upp i byggnaden bodde vårdpersonalen.

Vi lyssnar intresserat på Lars Andersson Schaar.

Historien om Säters sjukhus tar sin början i slutet 1800/början 1900. Under 1800-talet registrerade och klassificerade församlingsprästen sina församlingsbor. I kyrkboken skrev prästen; sinnessjuk, mindre vetande, idiot, stundom sinnessjuk och fånig. De som inte familjerna kunde ha kvar hemma hamnade på lasaretten. Lasaretten hade svårt att hantera oroliga/våldsamma sinnessjuka i sin verksamhet därför kompletterades lasaretten med en cellbyggnad en så kallad dårkur eller dårkista. I avvaktan på vårdplats på något av landets hospital vistades patienterna på dårkuren. I många fall under långa tider. 

För att informera sig om tillståndet i landet för de sinnessjuka och sinnesslöa människorna vid förra sekelskiftet beslutade riksdag och regering att en statlig utredning skulle genomföras. Syftet med utredningen var att räkna antalet sjuka och uppskatta hur många av dessa som ansågs vara i behov av anstaltsvård. 

I Sverige hade isolerade områden som skogslän en högre andel av mentala sjukdomar och ”sinnesslöa”. Fyra län; Småland, Gotland, Värmland och Dalarna, blir upptagsområden och här lokaliseras vårdenheter byggda som små samhällen. Sjukhusen placerades i lugna och vackra miljöer där man kunde få lugn och ro för själen.  Tillgång till sjöar, skogar och ängar ansågs vara viktiga inslag i omgivningarna.

Ett landområde vid sjön Ljustern blev platsen för Säters hospitalet som öppnades 1912 med 830 vårdplatser. Säter hade då totalt 1 000 invånare. Hospitalet hade separata avdelningar för män och kvinnor liksom för lugna och oroliga patienter. Avdelningarna kunde variera från öppna, där patienterna kunde ströva fritt omkring i sjukhuskläder inom området. Även helt låsta avdelningar fanns, som stormavdelningar med möjlighet till full inlåsning och kontroll av patienter anpassat efter orosgrad. 

De farliga och svårskötta patienterna placerades på den fasta paviljongen. Två grupper av patienter placerades på den fasta paviljong, dels mycket svårskötta patienter som överfördes från andra hospital, dels straffriförklarade som bedömdes vara farliga. 

Alice klänning
Vad betydde de broderade texterna?

Alice klänning sägs ska vara en bröllopsklänning. Klänningen syddes av en patient som vistades över 40 år på Säters sjukhus. Klänningen är handsydd av lakan med broderier och applikationer av tyg och virkade detaljer.

Man hade  åtta olika diagnoser för patienterna. Sjukhuset bestämde när patienten var frisk nog för att bli utskriven. Många hade en livslång vistelse på sjukhuset. En patient kunde lära sig systemet och bli foglig och skrivas ut. 

Orsaker till att man blivit intagen inom mentalvården kunde i journalerna benämnas med exempelvis; kärleksbekymmer, missbruk, åsknedslag eller benbrott ibland till synes enkla orsaker men oftast med en komplex bakomliggande historia 

Målar Johans uppfinning, bössan som kunde skjuta runt hörn

Målar Johan blev tvingad ut i kriget som han var neurotiskt livrädd för. Han bedrev militära övningar på ledig tid. Han gjorde en uppfinning, geväret som kunde skjuta runt hörn. På så sätt slapp man exponera sig för fienden och samtidigt skjuta.

Kalles självporträtt och egentillverkade kandelaber

Kalle fick egna nycklar och trivs på sjukhuset där han kom att vårdas hela sitt liv. Han var en mönsterpatient som sköter internposten, har eget rum och tillgång till verkstaden där han bland annat tillverkar kandelabrar av metallskrot. tillvaron på Säter var för honom himmelriket på jorden.

Ambitionen var naturligtvis att patienterna efter en tid på hospitalet skulle bli så bra att de kunde skrivas ut. Men under åren 1912 till 1930-/1940-talet var det mest fråga om förvaring. På 1930-/1940-talet påbörjades behandling av patienterna. 

Behandlingsavdelning
Långtidsbad

Bland behandlingsmetoderna användes långtidsbad, det permanenta badet, med en temperatur på 35 – 36 °C. Badet skulle ha en lugnande effekt, men det varieté en särskilt framgångsrik kur. Ester var den patient som tillbringat längst tid i badet, med i snitt 11 tim/dag under en period från april till juli. 

Instrument för lobotomering
Hibernal den första verksamma medicinen

Lobotomering började tillämpas i Sverige i början av 1940-talet. Syftet med ingreppet var att göra oroliga patienter lugna, fogliga och lätthanterliga, samt att lindra svåra tvångssyndrom. Schizofreni var den främsta diagnosen för ingreppet. Ofta förändrades patientens hela personlighet efter ingreppet.

Vid introduktion av Hibernal 1951, fick psykiatrin tillgång till ett preparat som gav en genomgripande effekt. Många drog paralleller till introduktionen av penicillinet 1941. Man kunde från ena dagen till den andra öppna upp låsta avdelningarna. Patienterna blev lugnare och Säter ”tystnar”.

Medicinskåp med rikligt innehåll

Nedan kan ni läsa om den planerade rivningen av Fasta Paviljongen från Södra Dalarnas Tidning 7 april 2022. Säters fasta paviljong var i bruk under åren 1912–1989. En anlagd brand 2002 förstörde byggnaden. 

Tänkvärda ord

HÄR kan ni läsa mera om Mentalvårdsmuséet och dess historia.

Vi avslutade vårt besök i Säter med gemensam lunch på restaurang Skönvik.

Text och foto Göran Eriksson och Klaus Nylund

Kibbutzen i Falun

Anna Frydenberg

Efter årsmötet berättade Anna Frydenberg, präst i svenska kyrkan, om den judiska 
kibbutzen i Hälsinggården Pluga Baderech – gruppen på väg.

Ungdomar, 20 flickor och 30 pojkar, 14-16 år, tillsammans med tre vuxna ledare
hade flytt från Hitlers Nazi-Tyskland. De skulle egentligen vara här endast en kort
tid innan de for vidare till Palestina, men så blev det inte riktigt.

På landsbygden, öster om Falun, kunde man under andra världskriget se grupper
av unga uniformerade sionister marschera på småvägarna. De tillhörde kibbutz
Baderech, som existerade under åren 1939-1946.

Hälsinggårdens herrgård nära sjön Runn, blev kibbutz Baderech, Verksamheten
kallades för Hälsinggårdens internatskola och formellt var det den Mosaiska
församlingen i Stockholm som hyrde herrgården av Falu kommun. Alla
medlemmar i kibbutzen delade på alla sysslor och alla pengar enligt socialistiska
förtecken. Det slutliga målet var en riktig kibbutz i Palestina. Dit ville alla de judiska
ungdomarna så snart det blev möjligt, men 10-talet par träffades och ett barn
föddes, så flera stannade i Sverige.
Man startade bl a en framgångsrik leksaks- och hemslöjdstillverkning (Pluba) i
kibbutzen.

Herrgården är borta sedan länge, men trädgården med dess äppelträd finns kvar
och en skylt berättar om kibbutzen.—

Efter föredraget undrade åhörarna hur det kunde komma sig att så få visste om att
kibbutzen funnits i Falun och enades om att det troligen berodde på den tystnadskultur
som fanns under krigsåren.

På SVT Play finns ett filmreportage om ”Kibbutzen i Falun” och kan ses HÄR (Kan ses till 19 sept 2022)

Anna tipsade också om en sevärd film från 2016 om judarnas flykt från Danmark över Öresund ”Flykten över Sundet” (Fuglene over Sundet) i oktober 1943

För den intresserade finns det mera information att finna på Judiska Muséet under rubriken ”Traces of existence – What to do on a rainy day” med verk av Hila Laviv genom klick HÄR

Vid pennan Catharina Hjortzberg-Nordlund, foton Klaus Nylund

Årsmöte 2022

Äntligen var det som förr! Aktiva Seniorer i Falun kunde den 28 mars bjuda in till årsmöte 2022 i Nybrokyrkan, där 60 medlemmar deltog. Mötet inleddes med att ordförande Göran Eriksson hälsade alla välkomna. 

Därefter följde sedvanliga årsmötesförhandlingar. Årsmötet valde Göran Eriksson till mötesordförande och Laila Thunstedt till mötessekreterare. 

Verksamhetsberättelsen, den ekonomiska redovisningen och revisionsberättelsen för 2021 fördrogs. Vid årets slut hade föreningen 162 medlemmar. Styrelsen för verksamhetsåret 2021 beviljades ansvarsfrihet. 

Medlemsavgiften för 2023 är oförändrad på 100 kronor. 

Val av styrelsen utföll enligt följande. Till ordförande omvaldes Göran Eriksson. Till ledamöter valdes Lise-Lotte Boberg (omval), Catarina Hjortzberg-Nordlund (omval), Tore Jansson (nyval) och Klaus Nylund (nyval). Laila Thunstedt och Solveig Isaksson har ett år kvar på sin mandatperioden i styrelsen. 

Nya styrelsen: Nedre rad frv Catarina Hjortzberg-Nordlund, Lise-Lotte Boberg och Solveig Isaksson. Övre rad Klaus Nylund, Laila Thunstedt, Göran Eriksson och Tore Jansson

Styrelsen för 2022 är sammansatt enligt följande. Ordförande Göran Eriksson,
vice ordförande Lise-Lotte Boberg, kassör Tore Jansson, sekreterare Laila Thunstedt, webbredaktör Klaus Nylund, ledamot Catarina Hjortzberg-Nordlund och ledamot Solveig Isaksson. 

Efter kaffe och minisemla berättade Anna Frydenberg och visade bilder om Kibbutzen som fanns i Hälsinggården i Falun under åren 1939–1946. 

Text Göran Eriksson, foto Klaus Nylund